UTE EFTER AKUT INFORMATION När media malar till exempel temat högkostnadsskydd inom ÅHS-systemet så borde det ligga i både ÅHS:s och landskapsregeringens intressen att ilsnabbt ge en klar helhetsbild om saken på hemsidan. Men det blir inte klargjort eftersom båda instanserna saknar en akut-inforuta först på sin hemsida . En sådan ruta skulle inte kräva mycket utrymme, skulle inte kräva massor av arbetstid att fixa och innehållet skulle kunna vara tillfälligt och enbart akut. För er, bästa administratörer, är det självklart under vilka rubriker man hittar vad, men för de flesta är det inte så. Tålamodet tryter hastigt. För att nu t.ex. hitta vägen till kostnadstaket så ska man hos ÅHS veta att man ska klicka på följande rubriker: patienter, patientavgifter, bilagor. För det första, temat kostnadstak skulle vara värt att ha egen rubrik. Att kostnadstak sedan förekommer sist bland bilagorna är något som bara forskare, politiker och administratörer är vana vid att ...
Inlägg
FOLKOMRÖSTNING OM DET NORDISKA SAMARBETET? Jag har i mitt liv alltid varit tillfreds med tanken om det nordiska samarbetet, allt sedan jag jag som ung flicka på 1970-talet var på Visingsö och plockade jordgubbar och senare när jag som reseledare fick tillfällen att träna och prata danska och norska. Men nu uppstår det frågor. Efter att ha läst landskapsregeringens redogörelse för sin externpolitik så är det uppenbart att Norden nu känner sig hotad och måste kämpa för sina värderingar och förskansa sig gentemot EU. Man vill sträva efter enhetlig(are) nordisk lagstiftning så gott det går och olika EU-relaterade ärenden lyfts inom de olika ministerråden. När man i landskapets redogörelse, bland övriga målsättningar, också nämner "regelbaserad världsordning" så är det uppenbart att man håller på att skapa omfattande och kostsamma strukturer samtidigt som man på lokalnivå här har mage att begära inbesparingar inom hälsovård, socialård, kommunernas verksamhet. Med andra ord, Ålan...
TRE UTMANINGAR I REFORM AV LAGSTIFTNING Bland de många planerade lagar inom socialvården för 2026-2030 är en helhetsreform av funktionshinderslagstiftningen aktuell. Reformen blir mycket omfattande och arbetet beräknas pågå under flera år. Funktionshinders-frågor handhas av KST. Generellt strävar regeringen efter sektors- och myndighetsöverskridande arbete för att förtydliga ansvarsfördelningen. Här har KST en gedigen uppgift eftersom helhetsreformen innefattar 13 lagar och författningar om: handikappservice och -stöd (2 st.), specialomsorg för utvecklingsstörda(3st.), vård och avgifter inom inom socialvård generellt(2st.), hälso- och sjuk-vård(2st.), barnomsorg och grundskola(1st.), gymnasiet(2st.), kommunalskattelagen(1st). Generellt betonar regeringen också kommunernas roll och ansvar när det gäller såväl landskapsandelar, säker och smidig informationshantering som skapande av korrekt statistik . Kommunerna, och ...
ATT LETA FRAM POLITIKENS ANSVAR FÖR SJÄLVSTYRELSEN Ledaren den 9 januari var en reflexion över hur självstyrelsen, helt riktigt, är en ansvarsfråga för flera nivåer i samhället, för politiken, näringslivet och tredje sektorn. Personligen tycker jag att undersökningar och forskning om självstyrelsen finns det redan gott om. Om man sedan vill bekanta sig med självstyrelsearbetet och politikens ansvar i frågan skulle jag uppmana alla att läsa på utskottsbetänkanden. Där granskas det av landskapsregeringen föreslagna lagar och arbeten. Ämnesområden är många att välja emellan och där kommer självstyrelsen vara eller icke-vara fram på ett konkret sätt. När man till exempel den 23 september i fjol i social- och miljöutskottet behandlade lagstiftning för behandling av kunduppgifter så hittar man i betänkandet en viktig uppmaning: "Landskapsregeringen bör på sikt klargöra en långsiktig lösning för detta (=arkivering och slutarkivering) så att bestämmelser inom åländsk beh...
FÖRUTSÄTTNINGEN FÖR KLARA SVAR Framåt sade gumman i snön! Så också landskapet 2026. Det kan verka konstigt att följande mening gör mig glad: "Avgiftssystemet upplevs fortsatt som komplext av såväl administrativ personal som klienter, anhöriga och vårdpersonal"(utskottsbetänkande nr 9/2024-2025, 3.6.2025). Min glädje ligger i att man äntligen har börjat tänka på begriplighet! I samma dokument skriver man också att "begrepp och formuleringar i lagtext och motiveringar är enligt utskottet svåra att förstå utan förvaltningskunskap". Utskottet föreslår därför att landskapet: tar fram tillämpningsanvisningar med tydliga ansvarsfördelningar och gemensamma rutiner skapar ett samordnat informationspaket till hjälp för kommunerna på ett tydligare sätt använder t.ex. begreppet "vårdsynpunkter". Detta kommer vi att följa med stort intresse, inte minst därför att t.ex. äldreomsorgen i Marieha...
DIGI-HÄLSA OCH DIGI-EKONOMI Vi enskilda medborgare är inte ensamma om att ha viss allergi för digitaliseringsstrategier. Landskapet har slagit alla rekord de senaste åren med sina digi-lagar. I Mariehamns stads digitaliseringsstrategi(2019) står det under rubriken Personal att riskerna i arbetet har förändrats över tid och därför måste staden ta fram stödformer för att förebygga den kognitiva belastning som den allt mera digitala arbetsmiljön medför. Vad säger man på annat håll? Neuro-förbundet i Sverige kom 2023 ut med en rapport om E-hälsa och konstaterar att medlemmarna har varierande åsikter om e-hälsa. Många är positiva till utvecklingen av digital teknik inom vården medan andra ser det som ett hinder för att få den vård de behöver. E-hälsa kan underlätta kontakten för patienten och vården (=när tekniken fungerar som den ska) men löser tyvärr inte hälso- och sjukvårdens övriga utmaningar. Som privatperson står man inför en hel del utmaningar. Datorn/mobilen ska köpas, uppdate...
