TRE UTMANINGAR I REFORM AV LAGSTIFTNING Bland de många planerade lagar inom socialvården för 2026-2030 är en helhetsreform av funktionshinderslagstiftningen aktuell. Reformen blir mycket omfattande och arbetet beräknas pågå under flera år. Funktionshinders-frågor handhas av KST.  Generellt strävar regeringen efter sektors- och myndighetsöverskridande arbete för att  förtydliga ansvarsfördelningen.  Här har KST en gedigen uppgift eftersom helhetsreformen innefattar 13 lagar och författningar om:  handikappservice och -stöd (2 st.),  specialomsorg för utvecklingsstörda(3st.),  vård och avgifter inom inom socialvård generellt(2st.),  hälso- och sjuk-vård(2st.),  barnomsorg och grundskola(1st.),  gymnasiet(2st.),  kommunalskattelagen(1st).  Generellt betonar regeringen också kommunernas roll och ansvar när det gäller såväl landskapsandelar, säker och smidig informationshantering som skapande av korrekt statistik . Kommunerna, och...

  TÅRTA PÅ TÅRTA I sin ledare den 24.2. om kommunala frågor talar Daniel Dahlén för att lagstiftningen måste anpassas efter våra åländska förhållanden. Det håller jag med om. Däremot skulle jag nog lite nyansera tankegången om "tvärkommunala incitament" och att "vi(?) vet att ökat kommunalt samarbete är nyckeln till en långsiktigt ekonomiskt hållbar lösning". Menar DD att den instans som ska komma med "incitament och samarbete" är Ålands kommunförbund? Då borde vi ju redan länge sedan ha fått "lösningarna" till hands, eller hur? DD tar Sunds kommun som exempel och anser att det är olyckligt att kommunen tänker lämna kommunförbundet och på så sätt spara 12.577 euro per år samt ge Ålands reservister ett föreningsbidrag på 4.000 euro för köp av drönare. Jag anser att 12.577 euro är mycket pengar i en kommun och att föreningsbidraget är ett bra beslut. Samarbete kommunerna emellan sker redan och kommunerna har all sin teknik och personal i bruk för a...

   LAGTINGET OCH KOMMUNERNA HAR EN VIKTIG ROLL Bästa beslutsfattare och påtryckare på Åland, den 28 maj 2024 granskade det särskilda utskottet i franska Senaten lagförslaget om förenkling av det ekonomiska livet.  Lagen  presenterades som en av de två strukturreformer som stöder det stabilitets- och tillväxtprogram som Frankrike har lagt fram för Europeiska unionen. Alltså Frankrike styr och ställer i EU och sedan får landet självt kämpa med den verklighet som lagen resulterar i!   Några axplock ur utskottets betänkande: 1. Lagförslaget består i själva verket av en rad tillkännagivanden och åtgärder av olika omfattning, av vilka många har lite att göra med det uttalade målet att lätta på företagens administrativa börda.   2. Ofta är status quo, även om det är ofullkomligt, att föredra framför instabila standarder(lagar), vilket företrädarna för byggföretagen kraftfullt påminde om under sin utfrågning. 3. Det sista kravet är att parlamentets rättigheter...