FOLKOMRÖSTNING OM DET NORDISKA SAMARBETET?
Jag har i mitt liv alltid varit tillfreds med tanken om det nordiska samarbetet, allt sedan jag jag som ung flicka på 1970-talet var på Visingsö och plockade jordgubbar och senare när jag som reseledare fick tillfällen att träna och prata danska och norska. Men nu uppstår det frågor.
Efter att ha läst landskapsregeringens redogörelse för sin externpolitik så är det uppenbart att Norden nu känner sig hotad och måste kämpa för sina värderingar och förskansa sig gentemot EU. Man vill sträva efter enhetlig(are) nordisk lagstiftning så gott det går och olika EU-relaterade ärenden lyfts inom de olika ministerråden.
När man i landskapets redogörelse, bland övriga målsättningar, också nämner "regelbaserad världsordning" så är det uppenbart att man håller på att skapa omfattande och kostsamma strukturer samtidigt som man på lokalnivå här har mage att begära inbesparingar inom hälsovård, socialård, kommunernas verksamhet.
Med andra ord, Åland har
två representanter i Nordiska Rådet som har sitt sekretariat i Köpenhamn.
Alla våra ministrar sitter i de 14 Nordiska Ministerrådets olika temaråd,
> vilka administreras av den s.k. nordiska samarbetskommittéen
>> som i sin tur fungerar som styrelse för sekretariatet i Köpenhamn.
Kvarstår således en del relevanta frågor:
- Finns det ingen gräns för vad all representation och administration får kosta?
- Borde man inte välja och prioritera?
- Är inte en stor del av alla övergripande målsättningar sådana som redan finns noterade i femtioelva diverse internationella avtal?
- Vad är det egentligen för federala målsättningar som parallellt skisseras upp nu? - Känns som att det kommer att behövas en folkomröstning!
- vikten av ett aktivt och ändamålsenligt åländskt deltagande i såväl planering som genomförande av ordförandeskapet
- samt de prioriteringar som fastställs beaktar Ålands särskilda förhållanden och intressen.
- behovet av stärkt och jämlikt deltagande för Färöarna, Grönland och Åland - I nuläget är kostnaderna för ett fullvärdigt medlemskap inte kända.
- vikten att förankra beslutet i lagtinget
- angeläget att kris- och beredskapslagstiftningen inte utformas på ett sådant sätt att den skapar hinder för de nordiska ländernas förmåga att gemensamt möta hot och kriser
- regeringens meddelande med fördel kunde göras mer tillgängligt genom att inledas med en kort sammanfattning av de centrala prioriteringarna och slutsatserna
- att man noterar arbetsordningens 45§ som reglerar samråd mellan landskapsregeringen och lagtinget i EU-ärenden ska följas fullt ut - Nämnden kan konstatera att inget samråd ägt rum år 2024 samt år 2025, EU-kommissionens initiativ har enbart behandlats i form av informationsärenden vid social- och miljöutskottet(= ett annat utskott)
- att det är ändå särskilt positivt att regeringens meddelande avslutas med en sammanställning av de kommissionsinitiativ som landskapsregeringen avser prioritera 2026
- att alltför generella eller svepande ställningstaganden i olika EU-frågor ska undvikas
- att i stället ska tydliga och välgrundade ställningstaganden utgöra ett centralt verktyg i Ålands arbete med EU-frågor
