EU-HÖGSKOLAN OCH ALLA MED HELA SLÄKTET Nya högskolelagen innefattar även att medborgare i EES-området eller personer som har EU-blåkort (vistelse för högkvalificerad anställning och vistelse i Finland minst ett år) eller uppehållstillstånd enligt utlänningslagen behöver inte betala avgifter. Så, samtidigt har man tagit med i lagförslaget definitioner som: 1. I 2 mom. föreslås en bestämmelse om att begreppet familjemedlem definieras i enlighet med utlänningslagens bestämmelser. 2. Med makar jämställs personer, oavsett kön, som fortlöpande lever i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden. En förutsättning är att de har bott tillsammans minst två år.  3. Boendetid förutsätts inte av makar, om personerna i fråga gemensamt har vårdnaden om ett barn eller om det finns andra vägande skäl. Eftersom det är fråga om lagstiftning och inte om sakprosa så kvarstår det åtminstone i mina tankar denna fråga:  Utöver punkterna ovan så finns det i lagen många stycken till om ämne...

  FULLLMAKT OCH ÖPPNA DÖRRAR I Landskapsregeringens förslag till en ny högskolelag tas fram som grundläggande punkter att: högskolan är en renodlad yrkeshögskola (om man i framtiden går inför att även akademiska högskolestudier ingår måste högskolan ges den själv-styrelse som grundlagen förutsätter) bestämmelser om vilka examina som ska kunna avläggas vid högskolan och utbildningsplanerna ska fastställas i landskapsförordning Landskapsregeringens övergripande målsättning med lagen är att möjliggöra internationellt konkurrenskraftig yrkeshögskoleutbildning på Åland av hög kvalitet undervisningsspråket vid högskolan förutom svenska kan vara engelska (möjligt att ha engelska som undervisningsspråk). Så här har det låtit tidigare men frågan blir ännu hur man tänker precisera sina målsättningar. Till exempel om specialiseringsutbildningar säger lagförslaget att: ”I 4 mom. föreslås en förordningsfullmakt enligt vilken bestämmelser om specialiserings-utbildningarnas mål och minimi-omfattn...

  UTVECKLING SOM KOSTNADER Landskapsregeringen har lanserat ett förslag till ny en högskolelag (se på hemsidan under Nyheter). Det som jag här sammanfattar är finansieringsbehoven som nämns i lagen:  Det långsiktiga målet att bolagisera högskolan (med ÅLR som huvudman) kräver ännu ett grundligt arbete. För att stärka högskolans FUI-verksamhet (obligatoriskt: forskning, utveckling, innovation) måste utbildningsavtalet och tillhörande finansieringsmodell ändras för att säkerställa att det finns tillräcklig finansiering för forskning, utveckling och innovation. Specialiseringsutbildningar och den förberedande undervisningen kan innebära ett utökat personalbehov och tillhörande kringkostnader. Vad gäller FUI-verksamhet saknas idag formell extern granskning och detta måste nu införas. Högskolan ska samverka med näringslivet och samhället i övrigt, vilket kräver en ökad koordinering och administration vid högskolan. Detta kan medföra ökade personal- och driftskostnader. Förberedande...

AV BEHÖRIGHETEN KVARSTÅR ETT ”DOCK” I landskapsregeringens förslag till ny högskolelag får vi läsa att rikets behörighet omfattar :                                                                                        1. rättsområdena internationella fördrag                             2. handelssjöfart 3. offentliga sjörätten 4. sjösäkerheten (enl. internationella konventioner) 5. sjöfartsutbildningen (med behörighetsfördelning och överenskommelseförordning) 6. dimissionsrätt till statens universitet (d v s vilka fordringar en läroinrättning ska fylla) 7. utvärdering av kvalitetssystem (samma behörighet med riket, överenskommelseförordning med      Nationella centret för utbildnin...