Med hjälp av axplock ur  Jan Grönstrands heltäckande föreläsning 6.3.2026, arrangerad    av Norrhavets vänner r.f., berättar jag här varför jag  inte kan förstå nyttan av det storskaliga projektet, inte ens med tanke på några fantasifulla exportplaner inte kan förstå varför den nyare sortens energivarianter kallas "gröna" VAD ÄR DET GRÖNA? Ersättaren När det inte blåser eller vindkraften stängs av på grund av storm, måste annan elproduktion ersätta bortfallet . I Sverige har vattenkraften i stort varit ersättaren. På kontinenten och speciellt i Tyskland har man kört kol- och gaskraftverk som balans- och reglerkraft. Nu behöver Tyskland 71 nya gaskraftverk! Utsläpp Vindkraft sägs vara fri från utsläpp av växthusgaser men stämmer det, finns det andra utsläpp?  Den kan släppa ut olja ! Det har konstaterats oljeutsläpp från maskinhuset och vid haverier. Nyligen har forskare identifierat >200 kemikalier som kan släppas ut från vindkraftverk. Enligt Vatten...

  ORDNING! Starten till Hållbarhetsagendan blev år 2016 med en lång lista framstående samhällspåverkare som s.k. undertecknare. Men när tanken är extremliberal kan det bara bli oreda. Nu ropar man efter koncensus och makt(se Nyan 7.3.2026).  Ett projekt ska inte ha någon grundläggande makt och landskapsregeringen skall hålla sig inom det demokratiska beslutsfattandets ramar, oberoende vilka målsättningar man har. Och besluten ska tas via lagtinget och kommunerna!  Vi behöver inte någon märkvärdig Hållbarhetsagenda för att jobba för välmående människor, vattenkvalitet, biologisk mångfald, attraktionskraft samt hållbarhet av det ena och andra slaget. Det finns redan organisationer och myndigheter inklusive "blomstrande" människor för dessa "delmål", som jobbar väl ändå utan någon agenda!  Sedan det finns det väl tillräckligt med anställda på landskapets avdelningar som borde klara av lagstiftningsanalyser, externfinansieringar, budget och hållbar tillväxt och kommun...

👍  Svenska språket betyder demokrati och självstyrelse för oss alla.  Texten här är ur Detaljmotivering: Landskapslag om ändring av förvaltningslagen för landskapet Åland (lagförslag nr 14/2025-2026, 2026-03-26). Med fyra steg visar jag hur man på ett enkelt sätt kan göra texten tillgänglig för alla, även om den skickas digitalt och elektroniskt! STEG 1   TEXTEN SOM DEN GAVS TILL LAGTINGET Läsaren kan här först testa sitt tålamod och försöka  få reda på orsak och verkan ur detta mastodontstycke: Paragrafens 2 mom. ändras i syfte att skapa en tydligare rangordning av de adresser för mottagande av elektroniska meddelanden vid elektronisk delgivning vilka myndigheten ska sända elektroniska meddelanden till, samt i syfte att möjliggöra delgivning via informations- och kommunikationstekniska tjänster och göra bestämmelsen mer lättolkad och teknikneutral. Bestämmelsen ska fortsatt tillämpas vid såväl bevislig som vanlig elektronisk del-givning enligt 58b och 58c §§. Rango...

👍 FÖRSLAG OM SPRÅKREVISIONER  Landskapsrevisionens text i effektivitetsrevisionen 2025  blev en glad överraskning. Klart och redigt skrivet! Man kan om man vill. Men hur tycker ni att självstyrelsen, svenska språket och de omtalade mänskliga rättigheterna mår när en del skriver lagtexter så här: "Hänvisas i lagen om allmänt stöd till bestämmelser i rikslagstiftningen vilka äger motsvarighet i landskapslagstiftningen ska hänvisningarna avse bestämmelserna i landskapslagstiftningen. Om tillämpningen av lagen om allmänt stöd innebär att bestämmelser i särskild rikslagstiftning inom landskapets behörighet ska tillämpas på Åland och det i nämnda rikslagstiftning hänvisas ytterligare till annan rikslagstiftning ska hänvisningarna i fråga avse motsvarande bestämmelse i landskapslag-stiftningen om sådana finns. Hänvisas i annan landskapslagstiftning till bestämmelser i landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om (. . .) ska hänvisningarna i fråga avse bestämmelserna ...

  UTE EFTER AKUT INFORMATION När media malar till exempel temat högkostnadsskydd inom ÅHS-systemet så borde det ligga i både ÅHS:s och landskapsregeringens intressen att ilsnabbt ge en klar helhetsbild om saken på hemsidan.  Men det blir inte klargjort eftersom båda instanserna saknar en akut-inforuta först på sin hemsida . En sådan ruta skulle inte kräva mycket utrymme, skulle inte kräva massor av arbetstid att fixa och innehållet skulle kunna vara tillfälligt och enbart akut.  För er, bästa administratörer, är det självklart under vilka rubriker man hittar vad, men för de flesta är det inte så. Tålamodet tryter hastigt. För att nu t.ex. hitta vägen till kostnadstaket så ska man hos ÅHS veta att man ska klicka på följande rubriker: patienter, patientavgifter, bilagor.  För det första, temat kostnadstak skulle vara värt att ha egen rubrik. Att kostnadstak sedan förekommer sist bland bilagorna är något som bara forskare, politiker och administratörer är vana vid att ...

FOLKOMRÖSTNING OM DET NORDISKA  SAMARBETET? Jag har i mitt liv alltid varit tillfreds med tanken om det nordiska samarbetet, allt sedan jag jag som ung flicka på 1970-talet var på Visingsö och plockade jordgubbar och senare när jag som reseledare fick tillfällen att träna och prata danska och norska. Men nu uppstår det frågor. Efter att ha läst landskapsregeringens redogörelse för sin externpolitik så är det uppenbart att Norden nu känner sig hotad och måste kämpa för sina värderingar och förskansa sig gentemot EU. Man vill sträva efter enhetlig(are) nordisk lagstiftning så gott det går och olika EU-relaterade ärenden lyfts inom de olika ministerråden. När man i landskapets redogörelse, bland övriga målsättningar, också nämner "regelbaserad världsordning" så är det uppenbart att man håller på att skapa omfattande och kostsamma strukturer samtidigt som man på lokalnivå här har mage att begära inbesparingar inom hälsovård, socialård, kommunernas verksamhet.  Med andra ord, Ålan...

  TRE UTMANINGAR I REFORM AV LAGSTIFTNING Bland de många planerade lagar inom socialvården för 2026-2030 är en helhetsreform av funktionshinderslagstiftningen aktuell. Reformen blir mycket omfattande och arbetet beräknas pågå under flera år. Funktionshinders-frågor handhas av KST.  Generellt strävar regeringen efter sektors- och myndighetsöverskridande arbete för att  förtydliga ansvarsfördelningen.  Här har KST en gedigen uppgift eftersom helhetsreformen innefattar 13 lagar och författningar om:  handikappservice och -stöd (2 st.),  specialomsorg för utvecklingsstörda(3st.),  vård och avgifter inom inom socialvård generellt(2st.),  hälso- och sjuk-vård(2st.),  barnomsorg och grundskola(1st.),  gymnasiet(2st.),  kommunalskattelagen(1st).  Generellt betonar regeringen också kommunernas roll och ansvar när det gäller såväl landskapsandelar, säker och smidig informationshantering som skapande av korrekt statistik . Kommunerna, och...

  ATT LETA FRAM POLITIKENS ANSVAR FÖR SJÄLVSTYRELSEN Ledaren den 9 januari var en reflexion över hur självstyrelsen, helt riktigt,  är en ansvarsfråga för flera nivåer i samhället, för politiken, näringslivet och tredje sektorn. Personligen tycker jag att undersökningar och forskning om självstyrelsen finns det redan gott om. Om man sedan vill bekanta sig med självstyrelsearbetet och  politikens ansvar i frågan skulle jag uppmana alla att läsa på utskottsbetänkanden. Där granskas det av landskapsregeringen föreslagna lagar och arbeten. Ämnesområden är många att välja emellan och där kommer självstyrelsen vara eller icke-vara fram på ett konkret sätt.  När man till exempel den 23 september i fjol i social- och miljöutskottet behandlade lagstiftning för behandling av kunduppgifter så hittar man i betänkandet en viktig uppmaning: "Landskapsregeringen bör på sikt klargöra en långsiktig lösning för detta (=arkivering och slutarkivering) så att bestämmelser inom åländsk be...

  👍FÖRUTSÄTTNINGEN FÖR KLARA SVAR Framåt sade gumman i snön! Så också landskapet 2026. Det kan verka konstigt att följande mening  gör mig glad: "Avgiftssystemet  upplevs fortsatt som komplext av såväl administrativ personal som klienter, anhöriga och vårdpersonal"(utskottsbetänkande nr 9/2024-2025, 3.6.2025).  Min glädje ligger i att man äntligen har börjat tänka på begriplighet!  I samma dokument skriver man också att "begrepp och formuleringar i lagtext och motiveringar är enligt utskottet svåra att förstå utan förvaltningskunskap". Utskottet föreslår därför att landskapet:           tar fram tillämpningsanvisningar med tydliga ansvarsfördelningar och gemensamma rutiner   skapar ett samordnat informationspaket till hjälp för kommunerna      på ett tydligare sätt använder t.ex. begreppet  "vårdsynpunkter". Detta kommer vi att följa med stort intresse, inte minst därför att t.ex. äldreomsorgen i Marie...