SE SKILLNADEN MELLAN ORSAK OCH VERKAN Efter att ha bott på och varit i kontakt med olika delar av Åland så är min uppfattning att äldreomsorgen sköts väl i kommunerna . Så klart, det finns ju alltid något att utveckla och det gör man också, på många sätt. Men när det uppstår problem så ligger inte orsaken i kommunstrukturen eller hos personalen utan i den organisationsstruktur som landskapet påtvingat kommunerna. Nu har vi också fått bevis på detta. Utvärderingen av KST-reformen (86 sidor inkl. bilagorna på regeringens hemsida) berättar vad det handlar om. Mina reflexioner angående kommunernas roll och ansvar i sammanhanget är dessa: 1.     När äldreomsorgen innefattar, i olika kombinationer, såväl socialvård, äldreomsorg och hälsovård samt åtminstone fem lagar hålla reda på så är det inte underligt att både klienter och personal samt kommunerna inte i alla lägen fått klarhet på behövliga vård- och/eller service-kedjor. 2.     I utredningen...

  DÄRFÖR   ÄR DET PINSAMT TYST OM RESURSSKOLAN Efter att ha diskuterat med några föräldrar med hemmasittande barn eller barn med annars problematisk skolgång började jag titta på samlat material om temat resursenhet eller resursskola. Bästa föräldrar, det är viktigt att ni förstår hur det hittills har gått till. Ålands kommuner och utbildningsdistrikt hade inför budgetplanering för år 2026 av landskapsregeringen fått en formell förfrågan om intresse att ta på sig huvudmannaskapet för en ny resursenhet inom utbildningssektorn (rapport om stödinsatser ÅLR 2024/3929, ÅLR 2025/5465) för elever i grundskolan i särskilda situationer. Man skriver att ”utformningen av landskapsbidrag är avgörande, ett resurscenter kan bli dyrt och kommunerna kanske inte kan bära denna kostnad utan att landskaps-bidraget för dessa elever ses över” och att ”kommunerna skulle behöva vara beredda att gå in med finansiering, både på kort och på lång sikt”! Landskapsregeringen tyckte att ”Mariehamns...

  PROCEDURERNA MÅSTE FÅ TA TID Varför tror ni att man förr i tiden brukade förse det viktiga uterummet med några tidningar och texter på väggarna? Jo, man hade insett att den viktiga proceduren bara måste få ta sin tid. Även hjärnfunktionen måste få sin tid, annars fortsätter man fatta beslut som   förbiser den åländska livskvaliteten . Det betyder att vi nu ännu har utrymme, varierande mikromiljöer, lagom folkmängd, tillgång till gratis dricksvatten, trafikmängd som går att tolerera samt lagom affärsprojekt. Och så har vi också kommunerna med sin lagstadgade lokalservice och sina olika kulturella nyanseringar. Kort förberedningstid däremot leder till överbyråkratisering, misstag, förseningar, missbruk och förbiseende av lokala demokratiska system, onödigt dyrkande av det internationella, dåliga lagar, brist på tydlig information och till sist juridiska besvär och jurist-kostnader. Dessa har både landskaps-regeringen och Mariehamns stad visat   tydliga exempel på. ...

  LEDAREN YRAR Det var nog en märklig i Ålandstidningen 28.4. Linda Blix skriver att "regeringen vill att 20 procent av fastighetsskatten från havsbaserad vindkraft i Finlands ekonomiska zon ska gå till de kustkommuner som ligger närmast projekten".  LB noterar vidare att "en finländsk kommun som ligger närmast ett projekt kan f å del av skatteintäkterna. En åländsk kommun i samma läge kan bli utan den direkta kommunandelen" Ursäkta nu, men vi har egen kommunallagstiftning och kommunalbeskattning. Varför borde Åland krypa så här på alla fyra? Och var ligger den havsbaserade vindkraft som vi nu borde få kommunandel av?   Inget under att Finland agerar konstigt när man här på Åland yrar på detta sätt.  Linda Blix svarar(ÅT 5.5.2026): Det här gäller ett lagförslag om hur projekt och skatt i den ekonomiska zonen ska hanteras. Det handlar inte om ett visst projekt här och nu, utan att Åland enligt förslaget inte behandlas på samma sätt i en modell som annars sägs bygga ...

  Med hjälp av axplock ur  Jan Grönstrands heltäckande föreläsning 6.3.2026, arrangerad    av Norrhavets vänner r.f., berättar jag här varför jag  inte kan förstå nyttan av det storskaliga projektet, inte ens med tanke på några fantasifulla export-planer inte kan förstå varför den nyare sortens energi-varianter kallas "gröna" och varför jag inte ser någon ekonomi i storskaligheten(=andra texten) VAD ÄR DET GRÖNA? Ersättaren När det inte blåser eller vindkraften stängs av på grund av storm, måste annan elproduktion ersätta bortfallet . I Sverige har vattenkraften i stort varit ersättaren. På kontinenten och speciellt i Tyskland har man kört kol- och gaskraftverk som balans- och reglerkraft. Nu behöver Tyskland 71 nya gaskraftverk! Utsläpp Vindkraft sägs vara fri från utsläpp av växthusgaser men stämmer det, finns det andra utsläpp?  Den kan släppa ut olja ! Det har konstaterats oljeutsläpp från maskinhuset och vid haverier. Nyligen har forskare identifierat...

  ORDNING! Starten till Hållbarhetsagendan blev år 2016 med en lång lista framstående samhällspåverkare som s.k. undertecknare. Men när tanken är extremliberal kan det bara bli oreda. Nu ropar man efter koncensus och makt(se Nyan 7.3.2026).  Ett projekt ska inte ha någon grundläggande makt och landskapsregeringen skall hålla sig inom det demokratiska beslutsfattandets ramar, oberoende vilka målsättningar man har. Och besluten ska tas via lagtinget och kommunerna!  Vi behöver inte någon märkvärdig Hållbarhetsagenda för att jobba för välmående människor, vattenkvalitet, biologisk mångfald, attraktionskraft samt hållbarhet av det ena och andra slaget. Det finns redan organisationer och myndigheter inklusive "blomstrande" människor för dessa "delmål", som jobbar väl ändå utan någon agenda!  Sedan det finns det väl tillräckligt med anställda på landskapets avdelningar som borde klara av lagstiftningsanalyser, externfinansieringar, budget och hållbar tillväxt och kommun...

👍  Svenska språket betyder demokrati och självstyrelse för oss alla.  Texten här är ur Detaljmotivering: Landskapslag om ändring av förvaltningslagen för landskapet Åland (lagförslag nr 14/2025-2026, 2026-03-26). Med fyra steg visar jag hur man på ett enkelt sätt kan göra texten tillgänglig för alla, även om den skickas digitalt och elektroniskt! STEG 1   TEXTEN SOM DEN GAVS TILL LAGTINGET Läsaren kan här först testa sitt tålamod och försöka  få reda på orsak och verkan ur detta mastodontstycke: Paragrafens 2 mom. ändras i syfte att skapa en tydligare rangordning av de adresser för mottagande av elektroniska meddelanden vid elektronisk delgivning vilka myndigheten ska sända elektroniska meddelanden till, samt i syfte att möjliggöra delgivning via informations- och kommunikationstekniska tjänster och göra bestämmelsen mer lättolkad och teknikneutral. Bestämmelsen ska fortsatt tillämpas vid såväl bevislig som vanlig elektronisk del-givning enligt 58b och 58c §§. Rango...

👍 FÖRSLAG OM SPRÅKREVISIONER  Landskapsrevisionens text i effektivitetsrevisionen 2025  blev en glad överraskning. Klart och redigt skrivet! Man kan om man vill. Men hur tycker ni att självstyrelsen, svenska språket och de omtalade mänskliga rättigheterna mår när en del skriver lagtexter så här: "Hänvisas i lagen om allmänt stöd till bestämmelser i rikslagstiftningen vilka äger motsvarighet i landskapslagstiftningen ska hänvisningarna avse bestämmelserna i landskapslagstiftningen. Om tillämpningen av lagen om allmänt stöd innebär att bestämmelser i särskild rikslagstiftning inom landskapets behörighet ska tillämpas på Åland och det i nämnda rikslagstiftning hänvisas ytterligare till annan rikslagstiftning ska hänvisningarna i fråga avse motsvarande bestämmelse i landskapslag-stiftningen om sådana finns. Hänvisas i annan landskapslagstiftning till bestämmelser i landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om (. . .) ska hänvisningarna i fråga avse bestämmelserna ...

  UTE EFTER AKUT INFORMATION När media malar till exempel temat högkostnadsskydd inom ÅHS-systemet så borde det ligga i både ÅHS:s och landskapsregeringens intressen att ilsnabbt ge en klar helhetsbild om saken på hemsidan.  Men det blir inte klargjort eftersom båda instanserna saknar en akut-inforuta först på sin hemsida . En sådan ruta skulle inte kräva mycket utrymme, skulle inte kräva massor av arbetstid att fixa och innehållet skulle kunna vara tillfälligt och enbart akut.  För er, bästa administratörer, är det självklart under vilka rubriker man hittar vad, men för de flesta är det inte så. Tålamodet tryter hastigt. För att nu t.ex. hitta vägen till kostnadstaket så ska man hos ÅHS veta att man ska klicka på följande rubriker: patienter, patientavgifter, bilagor.  För det första, temat kostnadstak skulle vara värt att ha egen rubrik. Att kostnadstak sedan förekommer sist bland bilagorna är något som bara forskare, politiker och administratörer är vana vid att ...