UTE EFTER AKUT INFORMATION När media malar till exempel temat högkostnadsskydd inom ÅHS-systemet så borde det ligga i både ÅHS:s och landskapsregeringens intressen att ilsnabbt ge en klar helhetsbild om saken på hemsidan.  Men det blir inte klargjort eftersom båda instanserna saknar en akut-inforuta först på sin hemsida . En sådan ruta skulle inte kräva mycket utrymme, skulle inte kräva massor av arbetstid att fixa och innehållet skulle kunna vara tillfälligt och enbart akut.  För er, bästa administratörer, är det självklart under vilka rubriker man hittar vad, men för de flesta är det inte så. Tålamodet tryter hastigt. För att nu t.ex. hitta vägen till kostnadstaket så ska man hos ÅHS veta att man ska klicka på följande rubriker: patienter, patientavgifter, bilagor.  För det första, temat kostnadstak skulle vara värt att ha egen rubrik. Att kostnadstak sedan förekommer sist bland bilagorna är något som bara forskare, politiker och administratörer är vana vid att ...

FOLKOMRÖSTNING OM DET NORDISKA  SAMARBETET? Jag har i mitt liv alltid varit tillfreds med tanken om det nordiska samarbetet, allt sedan jag jag som ung flicka på 1970-talet var på Visingsö och plockade jordgubbar och senare när jag som reseledare fick tillfällen att träna och prata danska och norska. Men nu uppstår det frågor. Efter att ha läst landskapsregeringens redogörelse för sin externpolitik så är det uppenbart att Norden nu känner sig hotad och måste kämpa för sina värderingar och förskansa sig gentemot EU. Man vill sträva efter enhetlig(are) nordisk lagstiftning så gott det går och olika EU-relaterade ärenden lyfts inom de olika ministerråden. När man i landskapets redogörelse, bland övriga målsättningar, också nämner "regelbaserad världsordning" så är det uppenbart att man håller på att skapa omfattande och kostsamma strukturer samtidigt som man på lokalnivå här har mage att begära inbesparingar inom hälsovård, socialård, kommunernas verksamhet.  Med andra ord, Ålan...

  TRE UTMANINGAR I REFORM AV LAGSTIFTNING Bland de många planerade lagar inom socialvården för 2026-2030 är en helhetsreform av funktionshinderslagstiftningen aktuell. Reformen blir mycket omfattande och arbetet beräknas pågå under flera år. Funktionshinders-frågor handhas av KST.  Generellt strävar regeringen efter sektors- och myndighetsöverskridande arbete för att  förtydliga ansvarsfördelningen.  Här har KST en gedigen uppgift eftersom helhetsreformen innefattar 13 lagar och författningar om:  handikappservice och -stöd (2 st.),  specialomsorg för utvecklingsstörda(3st.),  vård och avgifter inom inom socialvård generellt(2st.),  hälso- och sjuk-vård(2st.),  barnomsorg och grundskola(1st.),  gymnasiet(2st.),  kommunalskattelagen(1st).  Generellt betonar regeringen också kommunernas roll och ansvar när det gäller såväl landskapsandelar, säker och smidig informationshantering som skapande av korrekt statistik . Kommunerna, och...