MIN ÅLÄNDSKA POLITIK
Texterna utom denna är publicerade insändare (med ev. senare tillagda kommentarer i slutet). Efter texterna kan det med tiden dyka upp TILLÄGG av olika slag, då är etiketten markerad med +
DET ÄR VIKTIGT ATT VETA ATT JAG INTE DEBATTERAR I SOCIALA MEDIER ELLER SKRIVER I MEDIA UTANFÖR ÅLAND(Ser man några sådana inlägg så vet man att de falska! Det existerar även åtminstone en till person med samma för- och efternamn, som jag inte känner och har inget att göra med.)
Den här sidan är den anda av sidorna som uppdateras allt efter - senast uppdaterad 15.04.2026 I övrigt hänvisar jag till Obunden samlings hemsida inklusive partiets skuggbudget. Texten kommer att nyanseras och kompletteras, många gånger . . .
NÅGRA ALLMÄNNA RIKTLINJER FÖR MITT POLITISKA HANTVERK
TILL GRUNDEN HANDLAR DET OM ATT:
- hela tiden läsa på och sedan samarbeta
UNDER DE SENASTE ÅREN HAR DET UPPSTÅTT ETT AKUT BEHOV ATT:
- tala klarspråk och inte ty sig till falsk positivism
- utgå från principen "för allmänheten begriplig förvaltningssvenska" för dunkelt skrivet är också dunkelt tänkt
- försöka skapa raka och begripliga strukturer för beslutsfattandet och ansvarsfördelningen
SEDAN UNDER ARBETETS GÅNG GÄLLER DET:
- att hinna tänka på och fokusera på konkreta småskaliga insatser
- att respektera och jobba via beslutsfattandets folkvalda enheter
- att tänka tvärsektoriellt, också, eftersom så mycket hör ihop
- att hela tiden informera folk
HÄRTILL ANSER JAG ATT FÖLJANDE INRAMNINGAR ÄR ALLTID LIKA VIKTIGA:
- Att värna och ta hand om det lokala och det redan befintliga
- Att inte spara bort människor och kundservice
- Att fatta beslut utgående från respekt för kommunstrukturen, självstyrelsen och demilitariseringen samt i någon mån i samarbete med Norden
- Att hålla koll på det internationella, men inte dyrka och idealisera det
- Att inte arbeta för grupper som inte är öppna för alla
Genom att ha detta i åtanke minskar man på byråkratin och sparar !!!
Och mitt i allt annat, att vardags-motionera för att orka (= politik är tufft)
NÅGRA ORD OM MINA MÅNGA INTRESSEOMRÅDEN
I VÅRD OCH OMSORG 👴👵
Som ersättare och nu ordinarie på äldreomsorgsnämnden i Mariehamn har jag fått erfara hur otroligt omfattande och komplext område man under årtiondenas lopp har skapat.
Komplexiteten beror främst på att
- hanteringen av äldre befolkningens väl betyder att surfa i nätverket landskapsregeringen - kommunen - KST - ÅHS
- nätverkets olika delar har var och en sin egen komplexitet
- man måste läsa på hundratals sidor av mötesdokument, lagar och andra officiella dokument, oftast i snabb takt
Partiets fokus ligger för tillfället på
- helåländskt institutionsboende,
- återställande av ÅHS sekreterarfunktion,
- ÅHS framtid generellt
- friskvårdsstöd till närståendevårdare,
- ekonomiskt vettig och regelrätt hantering av olika projekt och planer samt försäljning eller köp av offentlig egendom
- KST:s funktionsmöjligheter under diverse omstruktureringar från landskapets sida
Parallellt, inom nätverkets olika delar, jobbar det en duktig och sakkunnig personal, vars betydelse vi ska hela tiden lyfta upp. Då gäller det bl.a.
- rekrytering och bemanning samt vikariat + behovet av specialister
- lönenivåerna
- placering och arbetsuppgifter
- kompletterande utbildning
- ledning, på olika nivåer
- sjukfrånvaron
- organisering och funktionalitet i förhållande till nätverkets andra delar
Det finns förstås utmaningar inom hela denna sektor. När samhället nu utgår från att största delen av äldre befolkningen borde klara sig boende hemma så ställer detta krav för nätverkets olika delar. Det som ska göras är:
- skapa förebyggande insatser (är tyvärr en ganska död punkt)
- arrangera behövlig service (ständigt pågående funderingar angående organisering, effektivisering, bruket av IT och AI, matservice, förhållandet mellan hälsovård-sjukvård, avgifter, osv. )
- rehabilitera (väldigt viktigt, också samhällsekonomiskt, men tyvärr minskande anslag och problem)
- ordna färdtjänster (mycket arbete ännu att göra för att få detta att fungera optimalt)
- se över de privata serviceföretagens roll (ska klargöras)
- planera och verkställa ang. byggande och miljö(än så länge finns det en hel del fina formuleringar men väldigt lite verkstad)
II UTBILDNING 👀👂👄
Min lärarbakgrund ligger främst i vuxenutbildning (Åbo) och å andra sidan i att jag har vikarierat på olika årskurser på olika grundskolor och yrkesskolan (Åland). Lite fragmentariskt alltså vad gäller Åland. Men låt mig här komma med några noteringar:
Det finns mycket att tänka över vad gäller de olika skolornas roll på Åland. Här hänvisar jag just nu till partiets skuggbudget för att börja med.
Grundskolorna kämpar år efter år med stress. Skulle man inte äntligen kunna åstadkomma en sådan enkät där man helt enkelt ställer bara den enkla frågan att "vad anser du att stressar i skolarbetet?". Sedan skulle elever, föräldrar och lärare inklusive övriga staben få svara, fritt och anonymt, på frågan. Detta i stället för att varje år lansera samma enkäter som aldrig tycks leda till nästa steg i stressfrågan.
Skolelever och ALLA inflyttade, i synnerhet lärare, ska lära sig om Ålands historia, annars förstår man inte vad som pågår och i synnerhet inte varför.
III KULTUR 💃👍
Det finns en sak som hela tiden retar kulturutövarna av de olika slag: att hitta en för konstnärerna billiga scener. Nu måste man antingen betala ockerhyror eller nöja sig med gamla kåk med osäker framtid. Huruvida, eller till vilken grad, detta är samhällets uppgift är ju frågan. Vi får se . . .
Annars, om någon vill göra en film på Åland så ska vi inte betala för detta. I andra länder brukar man i stället sälja service och möjligheter för artister.
IV LANDSKAPETS EKONOMI 💪
Hur jag tänker om landskapets ekonomi blev en lätt uppgift för mig att beskriva. Jag bara citerar här hur partiets ordförande Marcus Måtar beskriver läget i sin insändare( publicerad i ÅT 24.3.2026). Jag har bara sorterat texten lite i "undervisningssyfte". Enligt MM:s ord så ska vi se på helheten och inkludera både PAF, Pensionsfonden och landskapets bolag i planerna och granskningarna.
DETTA RYKTE OM EKONOMISK KRIS OCH DYRA KOMMUNER ÄR BETYDLIGT ÖVERDRIVET
Många vet inte skillnad på budget och bokslut. BUDGET kan ses som en ”plan” för vad man tänkt göra eller vad man ”tror” att ska hända. Ett BOKSLUT är en redogörelse för vad som sedan faktiskt hände.
- Det är enkelt att se bokslut som talar sitt tydliga språk: Åland är finansiellt starkt och vi har haft en stark utveckling av skatteintäkterna länge.
- År 2020 fick ÅLR in 240 miljoner euro i skatter. Vi har sedan dess fått ett nytt avräkningssystem i kombination med att ålänningarna och deras bolag tjänat mer pengar än någonsin. Således fick LR år 2024 in 353 miljoner i skatter, det vill säga en ökning på 47 procent på fem år. Jag gissar att det lär bli ännu bättre för 2025 och 2026.
- Är det faktiskt kris när LR nu tar 40 miljoner euro från PAF och betalar bort Kraftnät Ålands banklån på grund av Finlandskabeln? Jag har i varje fall svårt att känna kris
- Cirka 28.000 ålänningar bor i kommuner där inkomst- och fastighetsskattetrycket i genomsnitt är lägre än i resten av landet – är inte det bra?
Innan det ska talas om LANDSKAPSSKATT eller LÅN till driften måste LR gå igenom ett trovärdigt effektiviseringsprogram.
- Samarbetsförhandlingar har aldrig hänt inom LR.
- Nu verkar man försöka tvinga någon form av sparprogram på ÅHS och då har man valt den sämsta tänkbara tidpunkten eftersom organisationen nu utstår hårda prövningar på grund av det nya vårdinfosystemet.
- Problemet nu är att landskapsregeringen är oförmögen att göra prioriteringar.
Goda exempel på landskapsregeringens PROJEKT SOM TÖMMER KASSAN SNABBT:
1. de tunga infrastrukturinvesteringarna
2. och den icke-konkurrensneutrala mastodontupphandlingen i skärgårdstrafiken
3. satsningen på havsbaserad vindkraft borde för övrigt aldrig ha inletts
4. och VIS-upphandlingen för ÅHS borde ha konkurrensutsatts.
Listan är förskräckligt lång och kan vid behov förlängas.
V EKONOMIN FRÅN LANDSKAPET TILL ENSKILDA MEDBORGARE 😕>😐>😊
Det tydligen obekväma alternativet att det offentliga blir bättre på det man gör. Vi måste prioritera kärnverksamhet och skala bort det som inte ger värde. Alltså, kostymen anpassas enligt verkliga behov.
Det är det enda som fungerar långsiktigt. Det offentliga kan inte leva så att underskott täcks med nya skatter. Den spiralen är ohållbar långsiktigt.
.
TILL SIST NYTTIGA ANTECKNINGAR
UR BOKEN: RÄTTSREGLER I KRIS
FÖRST, RÄTTSREGLERNA:
Måste vara konstitutionella, d.v.s. ha stöd i grundlagen.
Måste vara förutsägbara och tydligt avgränsade.
Man ska inte improvisera fram lagändringar mitt under pågående kris.
En förkortad beredningstid ökar risken för misstag.
Ett regelsystem måste fastställa de offentliga organens inbördes relationer: grundtanken är att samma myndighet ansvarar för fred och kris.
En myndighet med tydligare samordningsroll
System för granskning och uppföljning
En myndighet får inte använda mer ingripande åtgärder än vad som krävs med hänsyn till ändamålet (legitimt = rimligt och skäligt).
Den verkställande makten (presidenten och/eller regeringen) stärker sin makt på bekostnad av den lagstiftande makten (parlamentet), vilket inte ska överdrivas.
OCH SEDAN:
”Se till att allmänheten har tillgång till den information och de råd som behövs…”
”Den enskilde medborgaren ska vara beredd att ta på sig ett stort eget ansvar …”
”Samverkan mellan samhällets olika nivåer …”
”Samhällssystemet bygger ytterst på förtroende …”
