Med hjälp av axplock ur Jan Grönstrands heltäckande föreläsning 6.3.2026, arrangerad av Norrhavets vänner r.f., berättar jag här varför jag
- inte kan förstå nyttan av det storskaliga projektet, inte ens med tanke på några fantasifulla export-planer
- inte kan förstå varför den nyare sortens energi-varianter kallas "gröna"
- och varför jag inte ser någon ekonomi i storskaligheten(=andra texten)
VAD ÄR DET GRÖNA?
Ersättaren
När det inte blåser eller vindkraften stängs av på grund av storm, måste annan elproduktion ersätta bortfallet. I Sverige har vattenkraften i stort varit ersättaren. På kontinenten och speciellt i Tyskland har man kört kol- och gaskraftverk som balans- och reglerkraft. Nu behöver Tyskland 71 nya gaskraftverk!
Utsläpp
Vindkraft sägs vara fri från utsläpp av växthusgaser men stämmer det, finns det andra utsläpp? Den kan släppa ut olja! Det har konstaterats oljeutsläpp från maskinhuset och vid haverier.
Nyligen har forskare identifierat >200 kemikalier som kan släppas ut från vindkraftverk. Enligt Vatten-fall ger vindkraft 12g CO2/kWh. Kärnkraft 3-4g.
Havsbaserad vindkraft kan vara sämre beroende på behovet av mycket stora installationsfartyg och deras utsläpp och servicefartyg.
I nuvarande verk används gasen SF6 som isolator i transformatorerna. Den är 22800 ggr värre än CO2 och läcker ibland ut! Det är meningen att den skall förbjudas i framtiden
Bladen
Här har redan nämnts hur bladen är konstruerade. En stor del av vikten utgörs av epoxiplast. 1/3 av epoxin består av Bisfenol A, ett giftigt och hormonstörande ämne.
Bladen är också oftast målade med polyuretan, som skall vara ett extra skydd mot erosion. Polyuretanet innehåller PFAS-ämnen. PFAS brukar kallas evighetskemikaliet då den inte bryts ner i naturen. De innehåller också UV-filter, stabilisatorer (kalcium, zink, bly, eventuellt kadmium och tenn), färgämnen, antioxidanter, biocider, mjukgörare och bromerade flamskydds-medel.
När bladen snurrar med över 300 km/h vid spetsarna, ger varje liten partikel, regndroppe eller snö en mycket kraftig stöt där den träffar. Detta resulterar i erosion, skador på bladets framkant. Det här försöker vind-industrin förneka. Erosionen är dock ett stort problem för vindkraften, eftersom den sänker verkningsgraden, vilket försämrar elproduktionen.
Klimatpåverkan
Forskaren C L Archer från Kanada har visat att stora anläggningar till havs påverkar det lokala klimatet. De stora verken pressar fuktig luft mot kalla högre lager, där den kondenserar och faller som regn i havet. Närliggande landområden får torka. Allmänt verkar vindkraft minska nederbörd och dagg. Detta tros vara förklaringen till flera års torka i Tyskland. Professor Eigil Kaas vid DMI varnar för torka och högre temperatur på avstånd upp till 1000 km från stora havsbaserade vindkraftsanläggningar.
Trafik
Under normal drift krävs ett konstant underhåll. Det innebär en intensiv båt- och fartygstrafik i området. Statistiskt anges det uppstå 8,3 fel per kraftverk och år! Bullerstörningar uppstår både från kraftverken själva och från båttrafiken.
Rivning
Uttjänta vindkraftverk skall rivas.
Det här kräver igen en intensiv trafik i området.
Ståltornen kan återvinnas
Maskineriet kan återvinnas
Kopparkablar är värdefulla och skall tas upp från bottnen vilket på nytt stör och förstör för bottenlevande djur och organismer
Vattnet grumlas och sediment sprids
Vindkraftbladen är farligt avfall!
Hur tar man på Åland hand om 3x300 blad á 100 ton?
Det blir 90000 ton
Markägaren har det slutliga ansvaret för rivningen.
STORSKALIGA VINDEKONOMIN, FINNS DEN?
Ett antal duktiga åländska företagare sysslar med småskalig vind- och solkraft som är mer hanterbar, stöder lokal beredskap och går lättare att ställa om då tekniken kanske utvecklas till något grönare.
Men, nu har landskapsregeringen från s.k. “oberoende” håll fått höra att den storskaliga produktionen av vindkraft betyder möjligheter för export. Men visioner måste kopplas till verklighet (förkortade citaten av Jan Grönstrand).
1. Å ena sidan, ”En enorm utbyggnad av denna icke
planerbara elproduktion, sol- och vindkraft kräver annan produktion eller
import för att ersätta när den inte levererar.” ”Ett batterilager innebär
mycket stora kostnader för att kompensera med”. Allt detta överensstämmer med
vad vi fått höra runtom i Europa.
2. Å andra sidan, “Med Sunnanvinds planerade 301 snurror
kan det bli 6020 MW ut på ett elnät. Nästan lika mycket som Sveriges totala
kärnkraft. Det finns bara några få punkter längs svenska kusten där det skulle
gå att mata in omkring 1.000 MW. Svenska Kraftnät bygger redan ut stamnätet för
många miljarder för att klara problem som uppstått. Elnätet måste byggas om. Det
kan kosta 12–14 miljarder kronor per 1.000 MW.” Att bygga elnätet, vad kostar
det och vem betalar?
3. Sedan, “Den totala kostnaden för att ansluta vind- och
solkraft till elnätet beräknas vara lika stor som kostnaden för att bygga
produktionen. Detta betalas inte av vindkraft-bolagen.” Det skulle vara på
tiden att för allmänheten förklara vem som egentligen skulle betala vad.
4. Dessutom, “eftersom Europas elnät är hopbyggt och EU
kräver en öppen elmarknad, sprids priserna från en bristmarknad till andra
länder. Priserna sätts på elbörsen Nordpol för varje timme (kvart) för nästa
dag. När produktionen varierar, varierar också priset.” Vad har detta då för
verkan i den planerade verksamheten?
5. Också underhållet måste här räknas in: “Statistiskt uppstår 8,3 fel/verk och år. Havsbaserad vindkraft har mycket högre kostnader än landbaserade verk. Drift och underhåll för havsvind är 2,4 gånger högre än för landvind. Kostnaden har ökat 2,3 gånger när verket är 15 år. Vattenfall anger 40 procent ökade kostnader.” Enligt detta är det småskaliga ett vinnande alternativ.
Dessutom, den totala, heltäckande kostnadskalkylen har allmänheten inte ännu fått se. Vi har inte heller fått veta åt vilket håll man har tänkt sig att exportera el när marknaden är mättad.
- Kloka ålänningar har brukat avancera stegvis och med eftertanke, men det vekar inte vara landskapsregeringens motto.
