FRÅGOR TILL POLISEN
Eftersom
så många under flera års tid redan har påtalat det problematiska med att
samhället tillåter fordon med högljudd motor eller störande musik vandalisera
nattlivet för i synnerhet stadsborna har det blivit dags att ta tag i saken.
Hittills
har jag hört om sju personer som flyttat från Mariehamn på grund av detta. Därför
och för att vi alla får veta samma sak, vänder denna insändare sig till polischefen/
vederbörande polisenhetschefen i hopp om att få förklaringar till följande:
1. Högljudda
tillställningar brukar behöva tillstånd, men det ovan nämnda trafikbeteendet
får fortsätta. Varför?
2. Vi
pratar om miljöbilar med hur är det möjligt att bilar med starkt störande
motorer tillåts trafikera?
3. Man
lär ge böter men varför stannar det där? Tar man inte kontakt med målsägarna?
Eller kan man inte åtala efter upprepade bevisade förseelser? Är detta någon
annans uppgift? Vems?
4. Varför
måste man ringa via 112 när saken tydligt gäller trafikpolisens område?
5. Till
sist, men inte minst, ni agerar enligt lagarna. Men fattas det något i lag-stiftningen
som hindrar polisen att agera?
Enligt revisionsberättelsen (1/2025-22026 till
lagtinget 4.6.2026) pågår det diskussioner med landskapet om polisens resurser,
schemaläggning, kostnads-fördelningar med mera. Man noterar att ”polisen
presenterar sitt förslag till system för medborgarinsyn och medverkan”. Kan
detta kopplas till hur upprepade förseelser kan hanteras?
Vi alla lidande längs
med vissa gator och rondell-områden är tacksamma för svaren.
POLISEN SVARAR:
Polismyndigheten tar de
upplevelser som beskrivs i insändaren av Merja Renvall i
måndags på allvar. Trygghet, trivsel och möjlighet till nattsömn är alla
angelägna frågor.
Frågeställningen är återkommande varför polismyndigheten önskar
gripa möjligheten att expandera resonemanget något, utöver att endast besvara
skribentens frågor.
Vad gäller högljudda tillställningar är det viktigt att hålla
isär olika rättsliga perspektiv. Det som regleras i lagen är den offentliga
tillställningen som sådan, alltså ett evenemang som är öppet för allmänheten.
För sådana tillställningar gäller regler om anmälan till polisen och om
polisens möjlighet att ge föreskrifter eller i vissa fall avbryta en
tillställning. Det är alltså inte det höga ljudet i sig som utlöser
regleringen, utan att det är fråga om en offentlig tillställning i lagens
mening.
Vad gäller fordon med högt ljud eller störande musik finns det
inte någon enkel och allmän regel som säger att allt som upplevs som högljutt
automatiskt är kriminaliserat. Högt ljud upplevs olika av olika personer, och
rättsligt måste polisen alltid bedöma vilken bestämmelse som är tillämplig i
den konkreta situationen. Är störningen på allmän plats kan det vara fråga om
en ordningsstörning, eftersom man på allmän plats inte får föra oljud eller
annars störa allmän ordning och säkerhet. Sker störningen på ett sådant sätt
att andra människors hemfrid påverkas kan andra regler aktualiseras.
Ytterligare ska bedömas om det kan utgöra ett miljö- eller buller-ärende varvid
Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet är tillsynsmyndighet, inte polisen.
För att polisen
ska kunna påföra en straffrättslig påföljd måste det finnas lagstöd för det
gällande just den specifika gärningen. I vissa situationer förutsätts
målsägandens straff-yrkande för att ärendet ska kunna drivas. För exempelvis
hemfridsbrott gäller som huvudregel att åtal inte väcks om inte målsäganden
yrkar på straff, om inte ett synnerligen viktigt allmänt intresse kräver annat.
Samtidigt kan polisen i en pågående situation ändå ingripa för att återställa
ordningen eller få ett störande beteende att upphöra.
I ordningslagen finns bestämmelser som gör det möjligt för
polisen att ingripa mot störande beteende på allmän plats. Den åländska
ordningslagen anger att påföljden för ordningsförseelse är böter. Om det är
fråga om återkommande överträdelser kan nya ingripanden och nya bötesärenden
med ett förhöjt antal dagsböter aktualiseras. Processen möjliggör även att
upprepade överträdelser med samma gärningsman under vissa förutsättningar kan
föras vidare till åtalsprövning och eventuell rättegång. Detta oaktat har varken
polisen, åklagaren eller domstolen någon möjlighet att välja en annan eller
strängare påföljd än den som lagstiftningen faktiskt medger för den aktuella
gärningen.
Begreppet ultima ratio beskriver kriminalisering som samhällets
sista utväg när alla andra möjligheter är uttömda. Ett oönskat beteende är inte
automatiskt kriminaliserat. Vilka handlingar som är straffbara och hur strängt
de ska bedömas bestäms genom lag av de folkvalda. För de aktualiserade
överträdelserna är påföljden huvudsakligen böter vilket utgör ramen för
polisens handlingsutrymme.
Utanför kontorstid är
112 vägen in till alla blåljus-myndigheter, även polisen. Att dessa ärenden
självklart skulle höra till trafikpolisen är ett missförstånd. Högt ljud är i
första hand en ordningsstörning och hör närmast till området allmän ordning och
säkerhet. Oavsett organisatorisk placering kan en polis ingripa när lagens
förutsättningar uppfylls.
Polisen kommer fortsättningsvis att ingripa när det finns skäl
till det och vidta de åtgärder som lagen kräver, inom ramen för de resurser
polisen tilldelats. Samtidigt behöver det sägas att polisen inte kan vara
överallt och hela tiden, en sådan övervakningsnivå är knappast heller önskvärd.
Verksamheten finansieras med skattemedel och resurserna måste användas så
effektivt och ändamålsenligt som möjligt. Straffvärdet ger uttryck för
samhällets syn på hur klandervärd en viss typ av gärning är och utgör en av
många omständigheter som ska beaktas då polisen prioriterar i sin verksamhet:
handlingar med högre straffvärde väger tyngre.
Polisens uppdrag är ytterst både reaktivt och proaktivt. Det
bästa brottet är det som aldrig begås. Polisen kommer att fortsätta arbeta med
samverkan, dialog och förebyggande arbete vid sidan av rent repressiva
åtgärder, allt i avsikt att minska risken för att brott och störningar alls
uppstår.
Det förebyggande arbetet
står helt centralt. Polisen utför sitt uppdrag i samarbete med andra
myndigheter, sammanslutningar och invånare. Ofta nås bättre resultat genom
dialog, vuxen närvaro och gemensamt ansvarstagande än genom straff.
Vuxensamhället behöver tala med barn och unga vuxna om hänsyn och ansvar. Genom
civilkurage och lokal samverkan kan vi tillsammans bidra till ett tryggare
samhälle.
Gällande frågan om ”polisens förslag till system för
medborgarinsyn och medverkan” avses det arbete som inletts efter att
polisstyrelsen avvecklades. Avsikten är att skapa former för medborgarinsyn och
medverkan, speciellt för grupper som traditionellt inte haft en naturlig
kontaktyta till polisen, men också för kommuner och samfund. Det handlar alltså
främst om bättre samverkan och bättre kontaktytor mellan polis och samhälle,
inte om en särskild ordning för att hantera enskilda förseelser.
Inget löser alla utmaningar ensam, men genom samarbete kan vi nå
långt.
Benjamin Fellman
Överkommissarie, Ålands polismyndighet
MIN KOMMENTAR TIL SVARET
POLISEN, LANDSKAPSREGERINGEN, MARIEHAMN OCH
NATTSTÖRDA
Ett tag sedan skrev jag en insändare om
störande trafik under nattetid (inte om andra tänkbara förseelser) med frågor
till polisen.
Jag tackar polisen för svaret där man konstaterade
att ”ingen löser alla utmaningar ensam, men genom samarbete kan vi nå långt”
och att man behöver ”förbättrade kontaktytor i samhället” för att tangera
diverse problematik.
Det finns orsak att ytterligare skissera hur vi borde gå till väga med att skapa nämnda kontaktytor. Här några preliminära tankar.
Till polisen:
Vad gäller lagstiftningen så skulle det vara önskvärt att det på er hemsida skulle stå en förteckning av de lagar som polisen baserar sin verksamhet på i olika sammanhang. Enkelt och tydligt.
Att behöva förklara allt två gånger, först till 112 och sedan på nytt till polisen är ytterst enerverande. Nyansera systemet.
Det borde ju hjälpa er i arbetet om allmänheten lättare kunde lämna in sina observationer hos er. Datasystemet är trögt, för många steg. Förenkla.
Ni säger att ”handlingar med högre straffvärde väger tyngre”. Se till att dessa nattstörnings-ärenden börjar väga tyngre, här gäller det också liv och hälsa!
Till landskapsregeringen(nu Lib., S, C)
Först en grundläggande fundering: Ni orkar tjata om mänskliga rättigheter men se här, var finns rättigheterna när folk inte får sova i lugn och ro?
Kolla och justera polisens lagliga handlingsutrymme.
Vaska fram pengar för installation av övervakningskameror på strategiska platser. Om någon säger nej till detta så bryr man sig inte om medborgarnas mänskliga rättigheter för nattsömn och inte heller om att underlätta polisens arbete!
Till Mariehamns stad:
Mariehamn som med sin strävan
efter mer och mer folk samt alla centrum-planer inte klarar av att garantera
nattsömn för sina invånare. Samarbeta med landskaps-regeringen, polisen och
övriga kommuner om detta.
Till allmänheten:
Polisen säger att ”polisen inte kan vara
överallt och hela tiden” och uppmanar till ”civilkurage och lokal samverkan”. Därför,
anteckna gärna systematiskt register-nummer, kännetecken, datum och plats varje
gång ni blir störda, så gott det går. Samla uppgifter, samarbeta och lämna
uppgifterna till polisen. Var inte blyga om det.
ÅT 20.7.26
Spenderade natten i vår båt i Östra hamnen
mellan torsdag och fredag. Har legat där säkert 10 gånger de senaste 20 åren
och slås av det totala kaos som nu råder i området runt marinan.
Bilar som gör burnouts, motorcyklar, bl.a.
oregistrerade motocross cyklar som kör på bakhjulet på Strandvägen,
fyrhjulingar som kör som idioter. Fulla människor överallt och som grädde på
moset, bilar som kommer ned till hamnen och blåser på med stereon så att hela
östra Mariehamn vaknar – klockan fyra på morgonen!
Nä, att ha ett sådant busliv utan vare sig
väktare eller polis närvarande under högsäsong är inte acceptabelt. Det blir
tyvärr inga fler besök för vår del.
Thomas Wahlgren
ÅT 22.7.26
Min bild av Åland är att polisen normalt har
god kännedom om vad som sker på ön. Därför utgår jag från att dessa fordon och
personer redan är välkända. Det rör sig knappast om någon stor grupp. Snarare
verkar det handla om fyra eller fem fordon. Men effekten av deras beteende är
oproportionerligt stor.
Det mest tragiska är att detta riskerar att
kasta en skugga över alla de åländska ungdomar som faktiskt uppträder trevligt,
artigt och respektfullt — även under festliga kvällar. Det är inte de som är
problemet. Problemet är den lilla grupp som verkar tro att maximal volym och
öppna bilfönster är ett personlighetsdrag.
För oss som reser med barn är detta inte en
bagatell. Det är inte roligt att äntligen få yngre barn att somna, bara för att
de ska väckas av dånande musik från bilar som kör runt utan annat syfte än att
höras. Det är heller inte roligt att börja fundera på om man verkligen ska
återvända till Åland nästa sommar — inte på grund av Åland, utan på grund av
några få personers hänsynslösa beteende.
Till dem som kör dessa bilar vill jag säga: det
ni gör är varken imponerande, tufft eller häftigt. Det är bara pinsamt. Att
tvinga andra människor att lyssna på er musik mitt i natten är inte ett uttryck
för frihet. Det är brist på uppfostran.
Och till de unga personer i bilen jag sprang
ikapp: jag beklagar att ni avbröt vårt samtal om turismens betydelse för Åland
så abrupt. Jag är övertygad om att ni om några år kommer att se annorlunda på
saken.
Åland är för bra för att låta några få
ljudförorenare definiera semesterupplevelsen för alla andra. Nu är det dags att
ansvariga agerar — innan fler barnfamiljer, turister och återkommande besökare
väljer en annan destination nästa sommar.
Stefan Karlsson Sollentuna, Sverige
Ålandsvän, familjefar och väl spenderande turist
ETT LITET TILLÄGG AV MIG:
FÖRÄLDRAR,
BERÄTTA ERA BARN OM TINNITUS
Det
här är en vädjan till alla föräldrar som har barn som kör bil med musik på hög
ljudnivå. Berätta dem om tinnitus.
Tinnitus
innebär att du hör ljud i öronen som andra inte kan höra. En av de vanligaste
orsakerna till tinnitus är bullerskador, på grund av att du har utsatts för
höga ljud.
Det
kan till exempel vara tjutande, susande, pysande, brummande, brusande eller
metalliskt. Styrkan på ljudet kan variera från ett svagt bakgrundsljud som bara
hörs i tyst miljö till ett starkt ljud som låter mer än yttre ljud omkring dig.
Tinnitus
kan uppstå i alla åldrar och är mycket vanligt. Det finns ingen behandling som
helt tar bort tinnitus(ur 1177).
EN ANGELÄGEN INSÄNDARE ÅT 26.8.26
Få
har undgått fenomenet med eller debatten om fordon i Mariehamn vars förare
medvetet och störande i korta snuttar spelar mycket högt ljud vilket möjligtvis
och i vissa undantagsfall med god vilja kanske kan klassas som ”musik”. Enligt
uttalande i media klassificerar ordningsmakten detta förfarande juridiskt sett
som vid varje tillfälle enstaka ordningsstörningar och verkar ha svårt att få
bukt med återkommande problemet på ett generellt plan.
Företeelsen
skulle även kunna klassas som fordonsförseelse och/eller trafikförseelse vilket
skulle ge polisen och även bilbesiktningen större handlingsutrymme. Detta
skulle dock kräva ny lagstiftning.
När
det gäller belysning på fordon finns det EU-regler som reglerar hur starkt ljus
ett fordon får utrustas med. Ett referenstal anger lampans ljusintensitet och
montering av belysning på fordon får inte överskrida ett sammanlagt värde. Vid
trafikkontroll kan detta kontrolleras av polisen.
Samma
princip skulle kunna gälla och lagstiftas om gällande teoretiska ljudnivåer för
ljudanläggningar i fordon i trafik i landskapet Åland. Det står visserligen i
vägtrafiklagen 2 kap 6 § att ”föraren av ett motorfordon ska behandla fordonet
så det inte bullrar onödigt mycket” och vad som är onödigt mycket specificeras
bl.a. av EU-förordning 50/2014 vilken påpassligt nog 1 juli 2026 sänkte
gränsvärdena för hur mycket ljud ett fordon får avge.
Men.
Kära politiker. Nu har ni chansen att formulera och genomföra ett välkommet
tillägg till det självstyrda landskapet Ålands vägtrafiklag där det på samma
sätt som EU-värden för ljus anges ett referenstal med teoretiskt maxvärde för
utgående ljud från installerade anläggningar i eller på fordon. Ett ypperligt
tillfälle att enkelt och acceptabelt använda samma gränsvärden för teoretiska
ljudnivåer i installerade anläggningar för att reglera och ge ordningsmakten
ett bättre underlag att trygga boende och turisters nattsömn.
Andreas Engström, Mariehamn
