👍 Svenska språket betyder demokrati och självstyrelse för oss alla. Texten här är ur Detaljmotivering: Landskapslag om ändring av förvaltningslagen för landskapet Åland (lagförslag nr 14/2025-2026, 2026-03-26). Med fyra steg visar jag hur man på ett enkelt sätt kan göra texten tillgänglig för alla, även om den skickas digitalt och elektroniskt! STEG 1 TEXTEN SOM DEN GAVS TILL LAGTINGET Läsaren kan här först testa sitt tålamod och försöka få reda på orsak och verkan ur detta mastodontstycke: Paragrafens 2 mom. ändras i syfte att skapa en tydligare rangordning av de adresser för mottagande av elektroniska meddelanden vid elektronisk delgivning vilka myndigheten ska sända elektroniska meddelanden till, samt i syfte att möjliggöra delgivning via informations- och kommunikationstekniska tjänster och göra bestämmelsen mer lättolkad och teknikneutral. Bestämmelsen ska fortsatt tillämpas vid såväl bevislig som vanlig elektronisk del-givning enligt 58b och 58c §§. Rango...
Inlägg
- Hämta länk
- X
- E-post
- Andra appar
👍 FÖRSLAG OM SPRÅKREVISIONER Landskapsrevisionens text i effektivitetsrevisionen 2025 blev en glad överraskning. Klart och redigt skrivet! Man kan om man vill. Men hur tycker ni att självstyrelsen, svenska språket och de omtalade mänskliga rättigheterna mår när en del skriver lagtexter så här: "Hänvisas i lagen om allmänt stöd till bestämmelser i rikslagstiftningen vilka äger motsvarighet i landskapslagstiftningen ska hänvisningarna avse bestämmelserna i landskapslagstiftningen. Om tillämpningen av lagen om allmänt stöd innebär att bestämmelser i särskild rikslagstiftning inom landskapets behörighet ska tillämpas på Åland och det i nämnda rikslagstiftning hänvisas ytterligare till annan rikslagstiftning ska hänvisningarna i fråga avse motsvarande bestämmelse i landskapslag-stiftningen om sådana finns. Hänvisas i annan landskapslagstiftning till bestämmelser i landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om (. . .) ska hänvisningarna i fråga avse bestämmelserna ...
- Hämta länk
- X
- E-post
- Andra appar
UTE EFTER AKUT INFORMATION När media malar till exempel temat högkostnadsskydd inom ÅHS-systemet så borde det ligga i både ÅHS:s och landskapsregeringens intressen att ilsnabbt ge en klar helhetsbild om saken på hemsidan. Men det blir inte klargjort eftersom båda instanserna saknar en akut-inforuta först på sin hemsida . En sådan ruta skulle inte kräva mycket utrymme, skulle inte kräva massor av arbetstid att fixa och innehållet skulle kunna vara tillfälligt och enbart akut. För er, bästa administratörer, är det självklart under vilka rubriker man hittar vad, men för de flesta är det inte så. Tålamodet tryter hastigt. För att nu t.ex. hitta vägen till kostnadstaket så ska man hos ÅHS veta att man ska klicka på följande rubriker: patienter, patientavgifter, bilagor. För det första, temat kostnadstak skulle vara värt att ha egen rubrik. Att kostnadstak sedan förekommer sist bland bilagorna är något som bara forskare, politiker och administratörer är vana vid att ...
- Hämta länk
- X
- E-post
- Andra appar
FOLKOMRÖSTNING OM DET NORDISKA SAMARBETET? Jag har i mitt liv alltid varit tillfreds med tanken om det nordiska samarbetet, allt sedan jag jag som ung flicka på 1970-talet var på Visingsö och plockade jordgubbar och senare när jag som reseledare fick tillfällen att träna och prata danska och norska. Men nu uppstår det frågor. Efter att ha läst landskapsregeringens redogörelse för sin externpolitik så är det uppenbart att Norden nu känner sig hotad och måste kämpa för sina värderingar och förskansa sig gentemot EU. Man vill sträva efter enhetlig(are) nordisk lagstiftning så gott det går och olika EU-relaterade ärenden lyfts inom de olika ministerråden. När man i landskapets redogörelse, bland övriga målsättningar, också nämner "regelbaserad världsordning" så är det uppenbart att man håller på att skapa omfattande och kostsamma strukturer samtidigt som man på lokalnivå här har mage att begära inbesparingar inom hälsovård, socialård, kommunernas verksamhet. Med andra ord, Ålan...
- Hämta länk
- X
- E-post
- Andra appar
TRE UTMANINGAR I REFORM AV LAGSTIFTNING Bland de många planerade lagar inom socialvården för 2026-2030 är en helhetsreform av funktionshinderslagstiftningen aktuell. Reformen blir mycket omfattande och arbetet beräknas pågå under flera år. Funktionshinders-frågor handhas av KST. Generellt strävar regeringen efter sektors- och myndighetsöverskridande arbete för att förtydliga ansvarsfördelningen. Här har KST en gedigen uppgift eftersom helhetsreformen innefattar 13 lagar och författningar om: handikappservice och -stöd (2 st.), specialomsorg för utvecklingsstörda(3st.), vård och avgifter inom inom socialvård generellt(2st.), hälso- och sjuk-vård(2st.), barnomsorg och grundskola(1st.), gymnasiet(2st.), kommunalskattelagen(1st). Generellt betonar regeringen också kommunernas roll och ansvar när det gäller såväl landskapsandelar, säker och smidig informationshantering som skapande av korrekt statistik . Kommunerna, och...
- Hämta länk
- X
- E-post
- Andra appar
ATT LETA FRAM POLITIKENS ANSVAR FÖR SJÄLVSTYRELSEN Ledaren den 9 januari var en reflexion över hur självstyrelsen, helt riktigt, är en ansvarsfråga för flera nivåer i samhället, för politiken, näringslivet och tredje sektorn. Personligen tycker jag att undersökningar och forskning om självstyrelsen finns det redan gott om. Om man sedan vill bekanta sig med självstyrelsearbetet och politikens ansvar i frågan skulle jag uppmana alla att läsa på utskottsbetänkanden. Där granskas det av landskapsregeringen föreslagna lagar och arbeten. Ämnesområden är många att välja emellan och där kommer självstyrelsen vara eller icke-vara fram på ett konkret sätt. När man till exempel den 23 september i fjol i social- och miljöutskottet behandlade lagstiftning för behandling av kunduppgifter så hittar man i betänkandet en viktig uppmaning: "Landskapsregeringen bör på sikt klargöra en långsiktig lösning för detta (=arkivering och slutarkivering) så att bestämmelser inom åländsk be...
- Hämta länk
- X
- E-post
- Andra appar
👍FÖRUTSÄTTNINGEN FÖR KLARA SVAR Framåt sade gumman i snön! Så också landskapet 2026. Det kan verka konstigt att följande mening gör mig glad: "Avgiftssystemet upplevs fortsatt som komplext av såväl administrativ personal som klienter, anhöriga och vårdpersonal"(utskottsbetänkande nr 9/2024-2025, 3.6.2025). Min glädje ligger i att man äntligen har börjat tänka på begriplighet! I samma dokument skriver man också att "begrepp och formuleringar i lagtext och motiveringar är enligt utskottet svåra att förstå utan förvaltningskunskap". Utskottet föreslår därför att landskapet: tar fram tillämpningsanvisningar med tydliga ansvarsfördelningar och gemensamma rutiner skapar ett samordnat informationspaket till hjälp för kommunerna på ett tydligare sätt använder t.ex. begreppet "vårdsynpunkter". Detta kommer vi att följa med stort intresse, inte minst därför att t.ex. äldreomsorgen i Marie...
- Hämta länk
- X
- E-post
- Andra appar
DIGI-HÄLSA OCH DIGI-EKONOMI Vi enskilda medborgare är inte ensamma om att ha viss allergi för digitaliseringsstrategier. Landskapet har slagit alla rekord de senaste åren med sina digi-lagar. I Mariehamns stads digitaliseringsstrategi(2019) står det under rubriken Personal att riskerna i arbetet har förändrats över tid och därför måste staden ta fram stödformer för att förebygga den kognitiva belastning som den allt mera digitala arbetsmiljön medför. Vad säger man på annat håll? Neuro-förbundet i Sverige kom 2023 ut med en rapport om E-hälsa och konstaterar att medlemmarna har varierande åsikter om e-hälsa. Många är positiva till utvecklingen av digital teknik inom vården medan andra ser det som ett hinder för att få den vård de behöver. E-hälsa kan underlätta kontakten för patienten och vården (=när tekniken fungerar som den ska) men löser tyvärr inte hälso- och sjukvårdens övriga utmaningar. Som privatperson står man inför en hel del utmaningar. Datorn/mobilen ska köpas, uppdat...
- Hämta länk
- X
- E-post
- Andra appar
MINA BILDER SOM TEXTMARKÖRER I politiken får man nog valsa runt. 😉 - Dans har varit mitt ledtråd genom livet på olika sätt. Uttrycket fritt fall kan ha två olika innehåll: 1. Negativt : något är fallande, på väg att förinta sig 2. Positivt: Att falla fritt betyder i Sky-drive- språket att man behärskar läget och har balans; ju längre fritt fall desto mer avancerade kunskaper har man fritt fall. EU som massproducent av byråkrati och oegentligheter! Den här bilden får symbolisera alla patienter och äldre som vill ha möjligheten att komma ut och känna doften av t.ex. syrener, med andra ord vettigt beslutsfattande. Åland är väldigt rikt på föreningsliv, det finns något för alla. Med en sådan här 2CV åkte jag och min ungdomssambo runt i, vilka tider det var.! Den här bilden symboliserar behove...
- Hämta länk
- X
- E-post
- Andra appar
MIN ÅLÄNDSKA POLITIK Texterna utom denna är publicerade insändare (med ev. senare tillagda kommentarer i slutet). Efter texterna kan det med tiden dyka upp TILLÄGG av olika slag, då är etiketten markerad med + DET ÄR VIKTIGT ATT VETA ATT JAG INTE DEBATTERAR I SOCIALA MEDIER ELLER SKRIVER I MEDIA UTANFÖR ÅLAND(Ser man några sådana inlägg så vet man att de falska! Det existerar även åtminstone en till person med samma för- och efternamn, som jag int...
- Hämta länk
- X
- E-post
- Andra appar
ALLT FLER REGLERADE VISTELSER I EU I denna röriga värld ska vi väl inte vara generade för våra extremt lindriga regler vad gäller etablering på vårt lilla ö-samhälle. A llt fler länder håller på med att ställa konkreta krav i ett läge där dagens uppsjö av diverse välmenande lagar förblivit teori utan praktik. Till exempel det republikanska integrationsavtalet (CIR) ingås mellan den franska staten och alla icke-europeiska utlänningar som har tillstånd att vistas i Frankrike och som vill bosätta sig där permanent, med vissa undantag. Ett avtal om åtagande att respektera republikens principer måste undertecknas av alla utlänningar som ansöker om ett uppehållstillstånd. Vägran att underteckna avtalet eller bristande efterlevnad leder till sanktioner. De allmänna principer som ska respekteras är följande : personlig frihet, yttrande- och samvetsfrihet, jämställdhet mellan kvinnor och män, människans värdighet, republikens motto och symboler frihet, jämlikhet, broderskap, trikolorens f...
- Hämta länk
- X
- E-post
- Andra appar
EUROPEISKA GRÄNSÖVERSKRIDANDE FÖRENINGAR I februari 2022 antog EU-parlamentet det en resolution om gränsöverskridande föreningar och ideella organisationer och uppmanade Europeiska kommissionen att föreslå en förordning som fastställer en stadga för en europeisk förening. Som svar på parlamentets resolution presenterade kommissionen ett förslag till direktiv om europeiska gränsöverskridande föreningar den 5 september 2023. Kommissionen har föreslagit att inrätta en ny sorts ideell sammanslutning som ska fungera och erkännas gränsöverskridande inom EU. Den nya typen av sammanslutning kallas europeisk gränsöverskridande sammanslutning ( European cross boarder association), förkortat ECBA. Målet är att göra det smidigare och billigare för ideella sammanslutningar som vill ha verksamhet i flera europeiska länder. I dag finns det en hel del administration för föreningar där de bl.a. måste registrera sig före de kan börja verka i en annan medlemsstat. Dessutom finns det stor...
- Hämta länk
- X
- E-post
- Andra appar
ATT ANSVARA, ÖVERVAKA OCH FÖLJA UPP Äldreomsorgsnämnden(ÄON) i Mariehamns stad har som uppgift att ansvara, övervaka och följa upp i ärenden som enligt gällande lagstiftning om äldreomsorg ankommer på staden. En intressant aspekt i procedurerna är att ÄON inte arbetar direkt mot stadens förvaltning som har som uppgift att svara för neutral beredning och utredningar. Men på ett sätt jobbar nog förvaltningen direkt mot nämnden. Här menar jag det fenomenet att när det blir brinnande och mer omfattande frågor att hantera så är det alltid så fruktansvärt bråttom. ÄON hinner knappt läsa inströmmande akter och begrunda ärendena såsom de folkvalda nämnd-ledamöterna borde kunna göra. Därför känns beredningar och utredningar inte riktigt neutrala alla gånger, snarare påtvingade. Jag skulle vilja skapa ett system där farten och gränserna i beslutsfattandet regleras på ett tydligare sätt så att nämndledamöterna hinner såväl ansvara, övervaka och följa upp. Något att f...
- Hämta länk
- X
- E-post
- Andra appar
HALLUCINERANDE VARDAG FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA Kan kännas som klen tröst, men ibland är det bra att veta att man inte är ensam om växande byråkrati för små och medelstora företag. I franska Senatens kommission för sociala frågor talade viceordförande Eric Chevée (vecka 6-12 oktober 2025) och konstaterade, med brösttoner, att det inte är möjligt att fortsätta och orka i en situation där : 1. europeisk rätt och arbetsrätt har nått upp till hallucinerande komplexitet 2. vi står inför en situation där den genomsnittliga arbetstagaren och den genomsnittliga företagsledaren inte vet, inte förstår, inte kan förställa sig allt 3. små och medelstora företag har svårt att hantera arbetsrättens komplexitet när europeisk rätt kommer in i bilden (det bollas fram och tillbaka mellan EU och Frankrike) 4. företagen inte har arméer av jurister till sitt förfogande hela tiden. Låt oss ta ett exempel av tusen hos os...
- Hämta länk
- X
- E-post
- Andra appar
ONÖDIGT OCH DESPERAT AGERANDE När Ålandstidningen (107.25) ställde Peter Wiklöf frågan hur han ser på det allt större folkliga motståndet mot havsbaserade vindkraften så svarar PW: "Vi är medvetna om att det finns personer som är tveksamma och fundersamma kring dessa frågor, men det finns också många som vill pröva på nya lösningar." Dessa "personer" är inte bara "tveksamma" utan ser hela projektet som onödigt desperat agerande, vilket märkligt nog bekräftas av PW med följande(sidorna6-7): 1. "De fördelar vi lyfter fram i debattartikeln gäller oavsett vem som slutligen gör det." 2. "Det är svårt att tala för alla men från Ålands näringslivs sida har vi konsekvent drivit den här linjen. Det finns dessutom inga garantier för vem som ...
- Hämta länk
- X
- E-post
- Andra appar
EFTER ERAN AV EXTREMLIBERALT SKAPANDE I sin insändare 9.4. föreslår JH (Lib) tre vägar till en hållbar/hållbarare åländsk ekonomi: 1. Man konkurrens-sätter offentliga verksamheter (= privata aktörer bet. bättre effektivitet och service). 2. Man digitaliserar (= färre gör mera, ökar produktiviteten). 3. Man prioriterar bort verksamheter(= "bra att ha-verksamheter" är långt från välfärdskärnan). Alltså, nummer ett: jag skulle gärna vilja höra vilka verksamheter det kan vara frågan om. Vågar liberalerna...
- Hämta länk
- X
- E-post
- Andra appar
FÖR ÄRLIGHET I KUNSKAPSSÖKANDE Självstyrelsedagsfirandet på Lagtinget erbjöd som alltid en fin tillställning med musik, forskarstipendier och den här gången också e tt tal med "sov-vidare-attityd". Om man inte har sovit bort sin tid så måste man ha märkt att världen och Europa alltid har agerat globalt, inlett nya kapitel i sin historia, folk har alltid rest, man har alltid agerat dynamiskt. Men hela det här milleniet har en del politiker agerat som om allt detta vore är en nyhet, gjort det till en "ism", nästan en religion. När man låter sig vaggas in i denna sömn märker man inte hur framtiden allt mera byggs av motsatser, risker och byråkrati. Man ser inte hur det spelar allt mer roll varifrån man har kommit. Man vill inte se hur EU delar folk och skapar inre gnissel och oroligheter. Jag tror inte vi i åländsk politik behöver mera tröstas med fraser som "framtiden blir alltid bättre". Däremot köper jag tanken om att vi behöver "möta framtiden...
- Hämta länk
- X
- E-post
- Andra appar
FÖRENINGSLIVET SOM DUMHETSVACCIN Jag tackar varmt Petter Lobråten för ledaren (ÅT 16.10. )där han säger bl.a. att "ett samhälle som slutar värna sitt föreningsliv riskerar att förlora mer än sina traditioner, det riskerar folkhälsan". Många föreningar gör också sådan samhällsnytta som många blomstrande arbetsgrupper inte verkar nå till. Bland dessa nyttiga föreningar har vi t.ex. elva KST-föreningar som gör ett konkret och informativt arbete för oss alla. Jag lyfter hatten för deras insatser. Men samtidigt hör man också där hur medlen minskar. Fy skam! Det här är en politisk fråga att ta itu med. PL skriver också att " föreningslivet är ett dumhetsvaccin i ett skärmskadat polariserat samhälle". Precis, t.ex. en person som rastar sin hund och stirrar på sin mobil behöver...
- Hämta länk
- X
- E-post
- Andra appar
I FOLKETS TJÄNST Det tilltänkta projekt genom vilket man samlar in anonymiserad positionsdata från privata mobiltelefoner, via en extern leverantör, är den senaste idéen från landskapets sida. Lena Nordman(LN) från Datainspektionen kom (ÅT 4.6.25) med beskedet att "jag kan inte finna något stöd för detta i lagen". Elin Roselius(ER) från landskapets vägnätsbyrå replikerade (ÅT 9.6.25) att "förstudien bland annat syftar till att utvärdera lagligheten i projektet" och att "datainspektionen reagerade onödigt snabbt". Varför anser ER att man LN reagerar "onödigt snabbt"? Min förklaring är detta: Det typiska för dagens ladskapsregering skulle vara att hastigt lansera ett lagförslag för att göra projektet möjligt. Lagförslaget skulle förstås hållas hemligt så länge som möjligt så att det folkvalda lagtinget knappt hinner behandla det. Som utomstående är jag oerhört tacksam för att LN gör gott jobb ...
- Hämta länk
- X
- E-post
- Andra appar
FÖR LIVSKVALITET HÄR NERE Samtidigt som omvärlden tävlar om att skicka upp satelliter (antalet har ökat från 1400 till 15000 på tio år) befinner vi oss här nere på vår lilla parkerings-plats i världsalltet och funderar på vår framtid. En del politiker envisas om att helt kritiklöst vilja "locka" mer och mer folk till Åland eller att vilja bygga enorma vägsystem. Akta er, någon folkmassa har ingenstans löst några problem eller bidragit till sund tillväxt, tvärtom. Vi saknar arbetstagare inom vissa branscher men så är det även i större orter. Väl över 100 personer till varje år på Åland betyder ökad belastning på våra verkligen begränsade sötvattenreservoarer (I den stora världen minskar de i oroande takt). Och vi har gott om folk, alldeles tillräckligt enligt min mening. År 1998 var vi 25 625, i dag 30654. Alltså 5029 fler på 27 år vilket är i genomsnitt 186 personer fler per år !. Varenda en av oss, dricker, duschar, tvättar, spolar och vattnar. Red...