😉 PUBLICERADE INSÄNDARTEXTER (OCH LITE TILL) ETT ELLER FLERA PLUS + BETYDER ATT JAG HAR LAGT TILL NÅGOT EFTER ATT TEXTEN PUBLICERATS. FÖRKLARINGAR TILL MINA BILDVAL HITTAR DU HOS BILDEN MED BALETTDANSÖS. DET ÄR VIKTIGT ATT VETA ATT JAG INTE DEBATTERAR I SOCIALA MEDIER ELLER SKRIVER I MEDIA UTANFÖR ÅLAND (Ser man några sådana inlägg så vet man att de falska! Det existerar även åtminstone en till person med samma för- och efternamn, som jag inte känner och har inget att göra med
Inlägg
- Hämta länk
- X
- E-post
- Andra appar
SKISSER SOM SNABBLÖSNING FÖR SOCIALVÅRDEN? På Ålands radios hemsida, tidigare i år, berättade minister Zekaj att landskapsregeringen vill skapa ett gemensamt huvudmannaskap för socialvården. Han noterade att förändringar måste till för att man ska nå upp till lagens krav på en sammanhållen socialvård, något som enligt honom inte är fallet i dag. Nu ska frågan utredas vidare inför ett politiskt beslut i höst. Bakgrunden är den utvärdering av KST-reformen som presenterades i våras. Där konstaterades bland annat att äldre riskerar att falla mellan stolarna mellan kommunerna och KST och att tillgången till service varierar mellan kommunerna. Men bland Ålands kommunstyrelseordföranden finns ett starkt motstånd mot att flytta äldreomsorgen från kommunerna. Zekaj ser sammanhållenhet som den enda vettiga vägen framåt. Kontroversiellt sade Zekaj ändå att: det allra viktigaste är att vi säkrar service-helheterna. han ser ingen anledning för allmänheten att oroa sig för att äldr...
- Hämta länk
- X
- E-post
- Andra appar
BEGÄR HELA BILDEN INNAN DU SÄLJER MARK Landskapsregeringen har nyligen kommit ut med sin Strategi för naturskydd och restaurering (4.6.2026). Målsättningen är att från knappa 9 procent skyddad natur i dag småningom uppnå EU:s mål som är 30 procent. För detta ändamål vill landskapsregeringen nu köpa mark. I media meddelades tre saker om strategin: Färdplanen och kostnadskalkylen kommer i september. Möjliga skyddsområden är ännu preliminära och regeringen behöver köpa in mark- och vattenfastigheter av privata markägare. Det är viktigt att påpeka att detta är kunskapsgrundlag(märkligt ord!), det behöver beslutas om och förankras lokalt enligt åländska prioriteringar. Vackert så, men erfarenheten har visat att när något ärende är EU-baserat så är det skäl nog att ställa frågor innan man går vidare. Med andra ord, det gäller att begära hela bilden först. För det första , måste landska...
- Hämta länk
- X
- E-post
- Andra appar
SERVICEFÖRETAGEN, BOKA TID OCH PRESENTERA ER Hej, alla serviceföretag av olika slag som servar våra äldre i sina hem. Har ni tänkt på hur ni beter er i kontakt med dem? Som vanligt, de allra flesta sköter sig ju. Men under de tre senaste åren har jag observerat och fått höra om oklara eller obehagliga möten, privat och på olika anstalter. Därför skriver jag detta främst i förebyggande syfte. När mötet inled vid ytterdörren så ska man presentera sig klart och tydligt, med hela namnet och helst med ID. Även ett välkänt företag kan vara obekant för många i dagens Åland! I synnerhet om det är anstalten, organisationen eller hyresvärden som har anlitat er så är det inte säkert att den boende alltid förstår eller ens fått veta vad det är som man har kommit överens om eller vem som ska komma. Eller så kommer den äldre inte ihåg helt enkelt. Ett annat exempel är att företagaren aviserar att man tillträder "eventuellt" eller inte anger vilken dag och tid så blir naturligt...
- Hämta länk
- X
- E-post
- Andra appar
😟 FARLIGT ATT INTE ÅTGÄRDA DET ALLRA ENKLASTE Bästa ÅHS VD och övriga chefkaran, samtidigt när ni funderar på inbesparingar på miljoner så kolla också vad som händer i första kontakten med folk. Era anställda har bett er att göra det redan många gånger. Detta har hänt på hälsocentralen: 1. Läkaren pysslar med mobilen och klarar inte av att använda datasystemet 2. Läkaren ger fel instruktioner om hur man ska gå till väga med att boka tid till laboratoriet 3. Läkaren ringer genast dagen efter, utan beställd telefontid och frågar hur man mår (???) 4. Sedan blir det tyst i tre veckor 5. Patienten blir orolig för provresultaten måste ha kommit länge sedan 6. Patienten går till hälsocentralen, men luckan är obemannad och utan några som helst instruktioner om vem och var man kan vända sig med sina frågor 7. Duktiga damer i växeln försöke...
- Hämta länk
- X
- E-post
- Andra appar
FRÅGOR TILL POLISEN Eftersom så många under flera års tid redan har påtalat det problematiska med att samhället tillåter fordon med högljudd motor eller störande musik vandalisera nattlivet för i synnerhet stadsborna har det blivit dags att ta tag i saken. Hittills har jag hört om sju personer som flyttat från Mariehamn på grund av detta. Därför och för att vi alla får veta samma sak, vänder denna insändare sig till polischefen/ vederbörande polisenhetschefen i hopp om att få förklaringar till följande: 1. Högljudda tillställningar brukar behöva tillstånd, men det ovan nämnda trafikbeteendet får fortsätta. Varför? 2. Vi pratar om miljöbilar med hur är det möjligt att bilar med starkt störande motorer tillåts trafikera? 3. Man lär ge böter men varför stannar det där? Tar man inte kontakt med målsägarna? Eller kan man inte åtala efter upprepade bevisade förseelser? Är detta någon annans uppgift? Ve...
- Hämta länk
- X
- E-post
- Andra appar
SE SKILLNADEN MELLAN ORSAK OCH VERKAN Efter att ha bott på och varit i kontakt med olika delar av Åland så är min uppfattning att äldreomsorgen sköts väl i kommunerna . Så klart, det finns ju alltid något att utveckla och det gör man också, på många sätt. Men när det uppstår problem så ligger inte orsaken i kommunstrukturen eller hos personalen utan i den organisationsstruktur som landskapet påtvingat kommunerna. Nu har vi också fått bevis på detta. Utvärderingen av KST-reformen (86 sidor inkl. bilagorna på regeringens hemsida) berättar vad det handlar om. Mina reflexioner angående kommunernas roll och ansvar i sammanhanget är dessa: 1. När äldreomsorgen innefattar, i olika kombinationer, såväl socialvård, äldreomsorg och hälsovård samt åtminstone fem lagar hålla reda på så är det inte underligt att både klienter och personal samt kommunerna inte i alla lägen fått klarhet på behövliga vård- och/eller service-kedjor. 2. I utredningen...
- Hämta länk
- X
- E-post
- Andra appar
DÄRFÖR ÄR DET PINSAMT TYST OM RESURSSKOLAN Efter att ha diskuterat med några föräldrar med hemmasittande barn eller barn med annars problematisk skolgång började jag titta på samlat material om temat resursenhet eller resursskola. Bästa föräldrar, det är viktigt att ni förstår hur det hittills har gått till. Ålands kommuner och utbildningsdistrikt hade inför budgetplanering för år 2026 av landskapsregeringen fått en formell förfrågan om intresse att ta på sig huvudmannaskapet för en ny resursenhet inom utbildningssektorn (rapport om stödinsatser ÅLR 2024/3929, ÅLR 2025/5465) för elever i grundskolan i särskilda situationer. Man skriver att ”utformningen av landskapsbidrag är avgörande, ett resurscenter kan bli dyrt och kommunerna kanske inte kan bära denna kostnad utan att landskaps-bidraget för dessa elever ses över” och att ”kommunerna skulle behöva vara beredda att gå in med finansiering, både på kort och på lång sikt”! Landskapsregeringen tyckte att ”Mariehamns...
- Hämta länk
- X
- E-post
- Andra appar
PROCEDURERNA MÅSTE FÅ TA TID Varför tror ni att man förr i tiden brukade förse det viktiga uterummet med några tidningar och texter på väggarna? Jo, man hade insett att den viktiga proceduren bara måste få ta sin tid. Även hjärnfunktionen måste få sin tid, annars fortsätter man fatta beslut som förbiser den åländska livskvaliteten . Det betyder att vi nu ännu har utrymme, varierande mikromiljöer, lagom folkmängd, tillgång till gratis dricksvatten, trafikmängd som går att tolerera samt lagom affärsprojekt. Och så har vi också kommunerna med sin lagstadgade lokalservice och sina olika kulturella nyanseringar. Kort förberedningstid däremot leder till överbyråkratisering, misstag, förseningar, missbruk och förbiseende av lokala demokratiska system, onödigt dyrkande av det internationella, dåliga lagar, brist på tydlig information och till sist juridiska besvär och jurist-kostnader. Dessa har både landskaps-regeringen och Mariehamns stad visat tydliga exempel på. ...
- Hämta länk
- X
- E-post
- Andra appar
LEDAREN YRAR Det var nog en märklig i Ålandstidningen 28.4. Linda Blix skriver att "regeringen vill att 20 procent av fastighetsskatten från havsbaserad vindkraft i Finlands ekonomiska zon ska gå till de kustkommuner som ligger närmast projekten". LB noterar vidare att "en finländsk kommun som ligger närmast ett projekt kan f å del av skatteintäkterna. En åländsk kommun i samma läge kan bli utan den direkta kommunandelen" Ursäkta nu, men vi har egen kommunallagstiftning och kommunalbeskattning. Varför borde Åland krypa så här på alla fyra? Och var ligger den havsbaserade vindkraft som vi nu borde få kommunandel av? Inget under att Finland agerar konstigt när man här på Åland yrar på detta sätt. Linda Blix svarar(ÅT 5.5.2026): Det här gäller ett lagförslag om hur projekt och skatt i den ekonomiska zonen ska hanteras. Det handlar inte om ett visst projekt här och nu, utan att Åland enligt förslaget inte behandlas på samma sätt i en modell som annars sägs bygga ...